Ledarsidans politiska redaktör Tomas
Karlsson (Länstidningen, Södertälje 10 feb) fäster vår uppmärksamhet på att en
traditionell svensk familj givetvis är ett fortsatt sammanhållet hushåll som är
kvar i den positionen även efter att något av barnen når myndighetsåldern. En
självklarhet för de svenska invånarna. För våra inflyttade utifrån är
regelboken betydligt snävare som numer även riktigt brutalare. Vid pass 18 år
är man enligt myndigheten i fråga helt enkelt vuxen, och vilket är essensen i
det här för man är INTE längre en del av den egna ursprungsfamiljen. I bjärt skillnad
mot de svenska hemmen alltså.
Är förstås inte någon slump att
det blir just så här. De mångtaliga administrativa åtgärder som regeringen
Kristersson lanserar på löpande band har till syfte att införa andra regelverk för
de inflyttade till Sverige. Även för de som bott här under lång tid. Utifrån partiledare
Åkessons och minister Forsells (M) intensioner ska det bli andra bullar av. Fatet
för detta är större som vidare och ner på djupet mörkare än vad någon ens vågat
sig på att formulera (förutom om man nu kommer från gänget bevara Sverige svenskt).
Från media kommer dagligen en
ström av illavarslande berättelser om brutala avvisningar där flygbiljetter
vankas per omgående för de invandrade ungdomarna som får respass dagen då
fyller myndighetsålder, dvs 18 år. Deras familjer är inte alls sammanhållna som
de svenska, helt enligt myndighetens regel tolkning. Därför kan man slå sönder dessa
hushåll. Vilket nu sker i mängd. Statsministern har ju själv påtalat att hans
familj upphör ju inte för att någon fyller ett visst antal år. Fast detta
gäller ju inte alls de invandrande barnen med föräldrar för de separeras
utifrån det nya tvånget alá Tidö. Här är också stora delar av den svenska
opinionen just mållös för att inte förstått eller fattat vad som egentligen beslutats.
Nicolas Lunabbas hårdkokta lilla
skrift ”inte min statsminister” (Ordfront förlag) är skoningslös. Han ser
enbart vitkalkad djävulskap överallt, dock alltför militant. Men ändå, ett bra
upprört hantverk. Steget upp till de
svenska regelverken är numer långt bort i fjärran när man flyttat hit enligt Lunabbas.
Och värre kommer det bli. Svensk är du inte, och kommer inte bli. Vilket så
många inflyttade vittnar om. Även de som är integrerade. Den svenska strategin
är enkelt sammanfattat av Lunabbas detsamma som ” minimera inflödet, maximera
utflödet”. Som grädde på moset i och med de omdanande svenska SD-tongångarna så
öppnar vi upp för att ”deportera människor utan rättslig prövning med hänvisning
till bristande vandel.” Jo detta är faktiskt helt sant, med betoning på just
detta med utan rättslig prövning.
Över 2 miljoner inflyttade människor
har tagit sig hit och merparten sköter sig även (avarter finns alltid) om de i
SD-ögon mest förefaller vara parasiter, våldtäktsmän, fifflare och rånare etc. Man
har en sköld framför sig där man helt slutar att se. Att invandrarna håller näringslivet
vid producerande liv bekymrar inte någon på den sidan. Vänd dig själv om i din
omgivning och ställ dig frågan om de försvinner mangrant, hur skulle det då gå?
Mycket av det som vi i dag tar för givet skulle obönhörligen avstanna. Det bryr
sig inte den andra sidan om. Återgår till Lunabbas sammanfattning som mynnar ut
i högerpolitikens slutmål vilket är ”gör livet i Sverige så osäkert och
ovärdigt som möjligt för blattarna och ni ska få se att de självmant blickar
mot horisonten”.
Låt mig få avsluta där redaktör Karlssons
ord om arbetskraftsinvandringen ljuder tydligt. Genom att den politiska
ledningen bastant och mastigt höjer lönekravet så har de (regeringen plus
Åkesson självfallet) effektivt börjat tömma svenska arbetsplatser på lojal som kompetent
personal. Undersköterskor, montörer, bagare, med flera. Listan kan bli väldigt
lång, så att säga. Arbetsmarknaden skriker i dag i högan sky efter arbetskraft.
Åkessons parti trycker på för att eliminera tillräckligt många för respass och omfatta
helst så många som möjligt. Helt enkelt för att bevara Sverige svenskt, dvs ursprungs fåran för detta parti,
Från de som anpassat sig väl framhåller
såväl riksdagsman Benjamin Dousa (M) som Lawen Redar (S) att de har förstått
att de ändå inte är svenskar på riktigt trots att de ansträngt sig.
Som ett brev på posten kommer nu
detta, läs och begrunda. Professor Ludvig Beckman lämnar sin plats i
Migrationsverkets etiska råd i protest. Utvisningspolitiken är nu så omänsklig
att den strider mot grundlagen, anser han.
– Jag kan inte legitimera
utvisningar av 18-åringar som växt upp här och som har föräldrar som bor här,
säger han.
Välkomna till SD-landet.
Och slutligen: när en rad länder, som Italien, Grekland, Ungern, öppnar upp för mer arbetskraftsinvandring, går Sverige åt andra hållet, konstaterar Parusel.
– Många länder i Europa blir striktare när det gäller asyl- och anhöriginvandringen, men Sverige är ganska ensamt om att strama åt arbetskraftsinvandringen.
Anders Hammarlind fri skribent
