SD basen står för det som de vanliga partierna inte fattar, eller vill fatta.

SD;s gruppledare Mattias Karlsson har nu uttalat att det råder dramatisk kulturkamp, formulerat i det dramaturgiska, ”antingen segrar vi eller så dör vi”. Partiet har under åren förflyttat positionerna, små steg mest eller stora (som i Karlssons fall). Vi är dock fortfarande kvar i etableringsfasen. Men skrapar man på ytan på partifolket hittar man snabbt fula trynen sa en man som hoppade av från den fullmäktige församling han var invald i.

På blott ett decennium har partiet fullkomligt mosat de gamla partiernas strategier. Hur vi än vrider och vänder på valet är de alltid med. Ser det ut som.  Den stora Elefanten i vardagsrummet helt enkelt. Ser det ut som. Sitter på röstknappen. Fast de kommer helst vilja stå vid sidan av och har all makt i världen att fälla en den ena, än den andra. Och landet kommer att vara fast i deras skruvställ. Tills de etablerade tröga partierna kommer till insikt.  Om de nu gör det? Eller om moderaterna ställs inför valet, liberalism eller makten, och tar då makten tillsammans med SD plus ytterligare ett parti. KD kan kanske tänkas då partiets väg bär iväg högerut? Varken Centern eller Liberalismen lär följa. Och då är också blockpolitiken död, alltså politikens utifrån dagens realia. 

Media i stort har överlag hanterat all SD-framgång barnsligt oklokt. Ända sedan begynnelsen. Istället för att seriöst bevaka det de skall har istället självcensur och rädsla förlamat medievärlden. I sociala medier har SD-partiet numer övertaget gentemot alla etablerade partier och röster. Värst syndare är alla de som skyndsamt såg rasism i allt som kunde gynna Åkesson parti. Och så gick det som det gick. Alla de här som jagar nazister till 100% är i själva verket Åkessons bundsförvanter i det långa loppet. 

Länge var det rätt så harmlösa förslag som kom från Åkesson till offentlighetens scen. Om det överhuvudtaget kom några. SD här i Södertälje gör inte mycket väsen av sig, några slappa motioner, ingen ekonomisk kalkyl. Slöa kommunpolitiker. I mångt och mycket kom förslagen för SD utifrån den sociala plattformen (väljarbasen förstås) vars budskap var att folk behandlas ofta djävligt illa här i landet. Och detta varvat numer allt tydligare med ren högerpolitik. Idag går vi uppenbart in i en annan fas. Och att ha dubbla budskap är ju inget nytt i politiken förvisso. 

Följer man ex. Mattias Karlsson noga så ser man, om man vill se. Tonen har nu skärpts.  Idag talar SD om återvandring (i stor skala) och om att kriminalisera de som gömmer flyktingar. Detta är förstås steg två. Och för en nation som vår som verkligen behöver tillförsel av kompetent arbetskraft är detta förödande för samhällsklimatet. Hur ska ex. en indisk dataexpert kunna våga sig på att bo i Åkessons Sverige? Här i Södertälje? Eftersom Åkesson är nedtonad och självcensurerad offentligt går budskapet förstås fram med bravur. Andra personer säger det mer djävliga, som Mattias Karlsson. Åkesson han är väl inte så farlig, typ. Vilket många moderater verkligen tar fasta på och propagerar för bundet samarbete med SD. Andra moderater har givetvis sett vad SD egentligen står för, men makten hägrar för många i (M).

Åter till medievärlden. Först; alla dessa alternativa media har förstås varit nödvändigt för att verklighetens ljus ska bli i ljuset och inte i det fördolda. För det andra; Putin och Trump vurmande är också det kännetecknande, tilltron till demokratin är sakta dalande.  Och beundran för Ungerns alltmer diktatoriske statschef som ytterligare gemensam nämnare. Nej till EU är givetvis i samklang med det här nationella draget att värna nationen.  I deras media publiceras ofta avslöjanden som inte vanliga media vill ta i tång med. Eller ville ta i tång med, nu är det dock förmodligen för sent. Vilket gett hyfsad stor trovärdighet åt dessa alternativa röster. Åkesson verkar ta lätt på kritiken gällande denna nya medievärld.  Men de är med i kak- och syltburkarna så gott som hela SD-gänget. På många ställen ser vi deras framfart fast de alltid kategoriskt förnekar det. I inlägg efter inlägg kan man relativt enkelt hitta källan/källorna. Alltså Åkessons betalda kommunikationsfolk, de som inte känns vid något alls. Trots att de i hög grad styr och ställer på alternativa medier.  Ränderna finns dock alltid kvar. Om än nedtonande tills steg tre blir aktuellt. Åkesson är förstås mästare på att charma och vara trevlig. Men verklighetens Åkesson har fler steg än dagens synliga. Han kan han.

Den missnöjda Basen för SD är förstås alla de människor som under de senaste två decennierna blivit utsatta av den här moderna form av internationell kapitalism. Och de är många som hållit skolan bortanför livet, undvikit alla akademiska betyg. Och idag är det hart när omöjligt att etablera sig på arbetsmarknaden utan rekorderlig utbildning, som det heter. Skoledan är inget påfund utan en realitet.  ”Försäkringskassans” framfart de senaste 20 åren är också detta en stor orsak till varför de mer eller mindre utslagna ständigt växer. Robotarna intåg i produktionen likaså. Och detta är en massförändring. Allt färre får chansen att jobba med det de vill och kan.   För en kvinna som jobbat hela livet är dagens pension mest ett hån, gäller förstås även män om än betydligt mindre. Vad alla människor skall jobba med står skrivet i något som inte finns men det flesta har förstått. 

Välfärden, detta honnörsord, har blivit alltmer vingklippt och den fjärdedel av befolkningen som blivit mer eller mindre proletariserade är en utmärkt damm för SD att fiska i. Och det nätet tar numer upp över 1.1miljon i sin famn. De röstar självfallet på SD. De är naturligtvis inte nazister utan vanligt folk, antingen förbannade eller mosade av välfärdsstaten. Eller lika mosade av näringslivet. Eller pulvriserade av ständig brist på pengar och kommunala tjänstemän som slår ifrån sig allt och evigt. Att skicka skolbarn till förintelselägren vittnar om att de etablerade politikerna, främst i Socialdemokratin, inte fattat att proletariseringen är här och nu. Förvisso har SD nazistiska rötter men det är ju inte därför folk röster på dem, det är deras egen utsatta position som avgör helt och fast.

Tillbaks till media: Medan traditionella medier så länge idkade plågsam självcensur växte SD-media upp som en urkraft att räkna med.  Och, för att ta ett rykande aktuellt exempel, den lärarinna som blev våldtagen på en skola utsattes förstås för en våldtäkt av en yngling som kommer från – just – det som traditionella medier inte alls skriver om.  Och så här har det hållit på sedan två decennier.  Förödande för tilltron och ju mer som händer av detta slag ju bättre i sak för SD.  De medier de mödosamt byggt upp slår nu ofta de traditionella inom det område där de verkar. Och de arbetar professionellt och skoningslöst falskt, dvs. man tar mest upp det som enbart passar in i SD-mallen.

SD-Partiet tar de slagnas röster som sin egen. Kort sagt, så enkelt är det. Och då hjälper det föga med att visa upp nazismens barbariska illgärningar. Det är människors utsatthet som är detsamma som partiet SD. Under lång tid att har misstron mot myndigheter grott, trångboddheten förstärkts. Industrijobben i det svenska rostbältet har krympt otroligt, hela landsändar kippar efter luft. Fattigdomen ökar, exkluderingen tilltar, skolor och polis blir alltmer fragmentariska och kriminaliteten blir för unga arga män ända utvägen att skaffa sig snabba och otroligt många stålar. Den här brokiga samlingen av outlaws utifrån skilda världar är SD;s grund. Och partifolket är förstås betydligt mer långtgående än dess väljare. Alltmedan -och detta är viktigt - den välbärgade gruppen här i Sverige obekymrat seglar vidare och glatt visar upp sin villor, sin bilar och de lever som om de vore odödliga. I bjärt kontrast till SD;s fotfolk. 

Hela årets valrörelse blev precis så korkad som den blev utifrån att så många av partierna inte vill fatta vad SD;s bas står för. 

Och nog så väsentligt, kom ihåg att många, många, många människor här i det avlånga landet känner att samhället vänt dem ryggen. De facto. Och de i sin tur vänder samhället ryggen efter han dragits ner i smutsen, en klar faktor för SD;s uppgång och etablering.